KORT HISTORIK - KEMPO KARATE

De asiatiska kampkonsternas förhistoria – Indien och Kina

Kalaripayattu anses allmänt vara den äldsta asiatiska kampkonsten. Den involverar en kombination av slag, sparkar, grepp och vapentekniker. Några av de tidigaste skriftliga referenserna till konstformen är flera tusen år gamla och konsten praktiseras fortfarande i Indien. Den indiska buddhistmunken Bodhidharma (jap. Daruma) vandrade runt 500 år f.Kr. från Indien till Shaolinklostret i Kina för att sprida sin egen variant av buddhism, zenbuddhism. Enligt legenden var munkarna han mötte i enormt dåligt fysiskt skick, och han ska då ha förmedlat sina kampkonstkunskaper till dem. Denna kampform, som kännetecknas av invecklade former och fysiska konditionsövningar, vidareutvecklades under generationer av munkarna och kom att bli känd som Shaolin Kung Fu.

På 1700-talet brändes Shaolinklostret ner till grunden av den kinesiska kejsarmakten. En av få överlevare, krigarnunnan Ng Mui (som enligt vissa legender hette Fang Qiniang innan hon gick i kloster), sägs enligt mytologin ha vidareutvecklat Shaolin Kung Fu till både Bai Hei Kung Fu, som efterliknar rörelserna hos en vit trana, och Wing Chun Kung Fu, känt för sina närstridstekniker och snabba slag. Wing Chun Kung Fu skulle komma att traderas genom generationer i Kina tills dess att Ip Man och Bruce Lee populariserade och spred konstformen till Hong Kong och USA. Shaolin Kung Fu och Bai Hei Kung Fu skulle komma att spridas till ett litet örike utanför Japans kust.

Kempo Karatens begynnelse – Okinawa, Japan och Korea

Kungadömet Ryukyu var under mycket lång tid en självbestämmande stat i ögruppen Okinawa, strax utanför Japan. De tidigaste skriftliga källor som finns att tillgå talar om att en kinesisk mästare (troligen i Shaolin Kung Fu) vid namn Kwang Shang Fu (jap. Kusanku) visade upp sina färdigheter för lokalbefolkningen i Ryukyukungadömet på 1700-talet och att en annan kinesisk mästare (i Bai Hei Kung Fu) vid namn Liu Long Gong lärde upp flertalet okinawiska elever. Okinawisk Te och Shurite, kända för sina snabba och kraftfulla slag, uppstod sedan genom en blandning av dessa Kung Fu-influenser med inhemska okinawiska stridstekniker. Temästaren Arakaki Seisho skulle agera lärare till flera olika blivande mästare i Kempo Karate. Shuritemästaren Anko Itosu skulle komma att systematisera och ungdomsanpassa stridsformen, och denne lärde dessutom upp mästare som Gichin Funakoshi (som också studerade för Seisho) och Choki Motobu (både Funakoshi och Motobu använde benämningen Kempo Karate).

Kempo Karate, som kombinerar linjära och cirkulära rörelser med fokus på slag och sparkar, spreds sedan till Japan via mästare som Funakoshi, och därifrån till Korea via pionjärer som Hwang Kee och Lee Won-Kuk, där den blandades med inhemska kamptekniker. "Koreansk Karate", som inkluderar olika typer av höga och snurrande sparkar, benämns också Tang Soo Do, Soo Bahk Do eller Tae Kwon Do. Ungefär samtidigt i Japan upplevde de gamla samurajstridskonsterna en ny renässans med Sokaku Takeda som undervisade i Daito Ryu Aiki Ju-Jitsu (vilket skulle spridas till Korea under namnet Hapkido via Choi Yong-Sul) och Ju-Jitsu-mästaren Jigoro Kano som formulerade sin konst Kodokan Judo. Både de koreanska konsterna som diskuterats och de japanska konsterna som diskuterats skulle hitta sin väg till USA och runt om i världen.

Modern Kempo Karate ser dagens ljus – Hawaii och fastlands-USA

Choki Motobu besökte Hawaii under en längre tid för att sprida Kempo Karate, och dennes elever Thomas Miyashiro och Kamesuke Higaonna fick i sin tur en rad elever på Hawaii. Under denna tid öppnade James Mitose, som var kraftigt influerad av Miyashiro och Higaonna, en självförsvarsskola på Hawaii. Mitose's tillvägagångssätt inkluderade praktiska självförsvarstekniker och traditionella former. William K. S. Chow var en av Mitoses främsta elever och denne tränade upp legendariska kempomästare som Ed Parker Sr. och Adriano D. Emperado. Daniel K. Pai, en mästare i sin familjs egen stil – Pai Lum Kung Fu, som inkluderar flödande rörelser och djurinspirerade tekniker, lärde sig från både Parker- och Emperadotraditionerna. 

Med tiden utvecklade Parker American Kenpo Karate, som betonar snabba slag och flödande övergångar, Emperado Kajukenbo, ett hybridsystem som inkorporerar slag, grepp och vapen, och Pai Bok Leen Pai Kenpo. Efter en tid flyttade Parker och Pai till fastlands-USA, och deras respektive Kenpovarianter spreds genom USA. Med tiden uppstod fler vidareutvecklingar av Kempo Karate i USA med influenser från andra kampkonster som Ju-Jitsu (av både japanskt och koreanskt ursprung), känt för sina grepp- och kasttekniker, Kung Fu (och andra kinesiska kampformer), med sitt breda utbud av former och stilar, och Karate (av koreanskt ursprung), med fokus på slag och disciplin.

Goshin Kempo Karate, en modern hybridstil - från USA till Sverige

Goshin Kempo Karate kan sägas vara en summering av alla ovannämnda utvecklingstrender inom kampkonst och som ett resultat av den kulturella smältdegel som definierar USA som helhet. Den innefattar allt ifrån slag och sparkar till kast och markkamp samt traditionell vapenanvändning. Stilen utvecklades som en syntes mellan en rad olika kampkonster:

• Kempo (av amerikansk typ från Ed Parker Sr:s och Adriano D. Emperados traditioner),
• Karate (av koreansk härkomst i nedstigande led från Hwang Kee och Lee Won-Kuk),
• Kung Fu (med kinesiskt ursprung från Ip Man och Daniel K. Pai), och
• Ju-Jitsu (med japanska rötter från Sokaku Takeda och Jigoro Kano).

Texasbon Hanshi Robert S. Shook (Judan, svart bälte, 10:e dan) är Kancho (ordförande) i International Goshin Kempo Karate Committee (IGKKC) som är det högsta beslutande organet gällande utvecklingen av Goshin Kempo Karate. Shook har med sin svartbältesexpertis (eller motsvarande) i bland annat Kan Shu Kenpo Karate (en variant av Bok Leen Pai Kenpo), Goshin Ju-Jitsu (en syntes av Bruce Lees, Jigoro Kanos och Lee Won-Kuks traditioner), Sin Moo Kwan Hapkido (som stammar från Sokaku Takeda) och olika kinesiska kampkonster (framförallt Ng Ying Kung Fu, en variant av Pai Lum Kung Fu, och Sun Style Tai Chi Chuan - samt som grundare av Chinese Dragon Kempo) bidragit mycket till stilens utveckling. Amerikanen Hanshi Bernie Gorak II (Kudan, svart bälte, 9:e dan), har framförallt fokuserat på olika stilar av Kenpo Karate under sin kampkonstkarriär såsom American Kenpo Karate (i både Al Tracys och Ed Parker Sr:s traditioner) och Kan Shu Kenpo Karate, och har spelat en mycket viktig roll som senior rådgivare (Soudan-Yaku) i IGKKC. 

Kyoshi Tommie Petersson (Shichidan, svart bälte, 7:e dan), är också senior rådgivare (Soudan-Yaku) i IGKKC och var den som spred stilen till Sverige. Han förde också in element från sin svartbältesexpertis i Tang Soo Do från Hwang Kees tradition och Wing Chun Kung Fu från Ip Man-traditionen i stilen. Petersson är också den svenska representanten för IGKKC och agerar huvudinstruktör för Goshin Kempo Karate Sweden.